rebes(c)ha

Är snart en stolt ägare till en MacBook Pro!

Som sagt har ju mycket att göra innan lovet, så här kommer en liten pricklista:

[X] Repotage
[X] Artikel
[X] Rättning av uppsats
[ ] Ma-prov
[X] Filosofiredovisning
[X] Projektlogg

-Happiness comes in many forms. In the company of good friends, in the feeling you get when you make someone else’s dreams come true, or in a promise of hope renewed. It’s ok to let yourself be happy, because you never know how great that happiness might be. Sometimes pain becomes such a huge part of your life, that you expect it to always be there, because you can’t remember a time in your life when it wasn’t. But then one day you feel something else. Something that feels wrong only because it’s so unfamiliar, and in that moment you realize you’re happy.

-Do you ever look at a picture of yourself and see a stranger in the background? Makes you wonder how many strangers have pictures of you. How many moments of other people’s lives have we been in? Were we a part of someone’s life when their dreams came true? Or were we there when their dreams died? Did we keep trying to get in as is if we were somehow destined to be there? Or did the shot take us by surprise? Just think. You could be a big part of someone else’s life and not know it.

Kom nyss på att jag inte pluggat sedan början av lovet. Och det var ju typ tre veckor sedan, nästan? Galet. Men har väl typ inte haft så mycket att göra, eller jo visst men allt är typ till nu. Ska fasiken plugga imorgon iaf. Måste skriva klart naturhemprovet så har jag det klart, sedan typ... jag vet inte men jag ska prata med min lärare i skolan ang. högtidstalet för jag tror inte jag kan göra det. Det finns en gräns liksom.

Har nyss kollat på typ halva Hannah Montana filmen, och måste ju säga att den är urgrym! Har varit riktigt anti Miley Cyrus, men hon är ju riktigt bra ;) Laddar ner serien nu också, kan ju kolla på den på vår nya stora TV nu!!!

Idag var det inte en så bra dag. Konstigt att det kan vända så, då allt var bra igår. Jag vet inte vad som är felet med mig, men det är fan riktigt påfrestande att vara själv ibland. På tåget till skolan imorse gick en snubbe runt och predikade:

"Vill ni ha evigt liv? Jesus kristus kan ge er det!" "Ni kommer en dag få se att det jag säger är sant!" "En gång var Sverige ett kristet land, nu ses Sverige som ett u-land andligt sett. Tio kvinner blir våldtagna varje dag!" "Jesus kommer alltid att älska dig."

Det påverkade mig inte så mycket, jag är inte kristen eller så. Men ändå.

Tyskan var rolig som vanligt. Älskar verkligen vår lilla tyskagrupp. Jag, Daniel, Rasmus, Sara och Eric. Det är helt seriöst den enda lektionen som får mig på bra humör. Vi gör alltid så roliga grejer och ingen klankar ner på en när man säger fel. Vi har bara roligt och skrattar. Idag rättade vi roliga historien vi hade skrivit ihop tillsammans på tisdagslektionen. Sedan fick vi klippa och klistra nya historier av meningarna. Kanske inte gymnasienivå, men kul.

Sedan kommer det värsta. En håltimme på en timme och fyrtio minuter i ensamhet. Jag har aldrig haft något emot att vara ensam i skolan, men nu helt plötsligt finner jag det sjukt jobbigt. Jag vill bara hem. Särskilt så sent på dagen då det för det första inte är en kotte man känner i skolan, sen är det över huvud taget få elever på skolan. Ingen lunch fick man heller idag utan jag fick ju köpa en fralla på pressbyrån igen. Flera hundra kronor har jag lagt på mackor därifrån.

Jag är nog lite paranoid också. Känner mig utsatt hela tiden. Vet inte vart jag har alla människor och tror hela tiden att någon vill göra något mot mig. Börja bråka, själa från mig. Tycker det är jobbigt att åka hem i rusningstrafik... usch. Från och med idag tar jag nog direktbussen hem för att slippa hysterin och alla skumma människor. Jag får finna mig i skumpandet runt Haga och den sjukt dryga korsningen vid Rinkeby.